JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Ärenden i arrendenämnden

Arrendenämnden kan medla i arrendetvister. Nämnden är vidare behörig att pröva vissa tvister som rör jordbruks- bostads- och anläggningsarrende och arrendenämnden kan vara skiljenämnd i arrendetvister. Den tingsrätt dit fastigheten hör prövar de arrendetvister som arrendenämnden inte är behörig att fatta beslut i. Kronofogdemyndigheten kan också handlägga vissa arrendetvister.

Arrendenämnden handlägger också vissa tvister som rör upplåtelser av fiske- och jakträtt.  

Medling och stadfästelse

Arrendenämnden kan medla i alla arrendetvister alltså normalt även i sådana arrendetvister som prövas av tingsrätten. 

Även i de ärenden där arrendenämnden kan fatta beslut, ska nämnden först försöka att förlika parterna. Detta gäller även om parterna inte har begärt medling (12 § lag om arrendenämnder och hyresnämnder).

Ett medlingssammanträde är inte offentligt (12 b § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder). Detta gäller vid all medling, alltså även vid så kallad obligatorisk medling.

Att medlingssammanträdet inte är offentligt innebär inte att de uppgifter som kommer fram under medlingen utan vidare blir sekretessbelagda. För att en uppgift ska kunna beläggas med sekretess måste en part göra förbehåll om det (36 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslag).

Om parterna ingår en förlikning i arrendenämnden eller på egen hand, kan de begära att nämnden stadfäster den genom ett beslut (21 b § lag om arrendenämnder och hyresnämnder).

Obligatorisk medling

En anläggningsarrendator som har blivit uppsagd för avflyttning eller villkorsändring eller som själv har sagt upp arrendeavtalet för villkorsändring, kan ha rätt till skadestånd när arrendeavtalet upphör (indirekt besittningsskydd). Skadeståndsfrågan prövas av tingsrätten under förutsättning att arrendatorn först har ansökt om medling i hyresnämnden (så kallad obligatorisk medling). Ansökan om medling ska ha kommit in till nämnden inom två månader från det att uppsägningen delgavs.

I samband med en sådan medling kan arrendenämnden - om jordägaren eller arrendatorn begär det - också yttra sig om den arrendeavgift som arrendestället vid tillämpning av 11 kap. 5 a § första stycket jordabalken kan antas betinga på den öppna marknaden.

Jordbruksarrende

Tvist mellan en jordägare och en jordbruksarrendator angående

Möjlighet till dispens finns beträffande följande tvingande lagregler:

Arrendenämndens beslut i ett ärende om dispens får inte överklagas.

Bostadsarrende

Tvist mellan en jordägare och en bostadsarrendator angående

Möjlighet till dispens finns beträffande följande tvingande lagregler:

Arrendenämndens beslut i ett ärende om dispens får inte överklagas.

Anläggningsarrende

Ärende mellan en jordägare och en anläggningsarrendator angående

Möjlighet till dispens finns beträffande följande tvingande lagregler:

Arrendenämndens beslut i ett ärende om dispens får inte överklagas.

Lägenhetsarrende

Arrendenämnden prövar inga tvister om lägenhetsarrende. Däremot kan nämnden medla och vara skiljenämnd.

Fiskearrende

Arrendenämnden prövar vissa tvister enligt lagen om fiskearrenden. Lagen är bara tillämplig på upplåtelser för yrkesfiske eller för annat fiske av väsentlig betydelse för fiskearrendatorns försörjning. Övriga upplåtelser av fiskerätt bestäms av reglerna om allmän nyttjanderätt i 7 kap. jordabalken.

Tvist mellan en fiskevattenägare och en fiskearrendator angående

Möjlighet till dispens finns beträffande följande tvingande regler:

Ärenden enligt jaktlagen ("jaktarrende")

Tvist mellan en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare angående

  • förlängning av jakträttsavtal och/eller ändring av jakträttsvillkor (18 § jaktlagen i dess lydelse under tiden den 1 januari 1988 till och med den 31 december 2000).

Arrendenämnden handlägger vissa tvister enligt jaktlagen som rör besittningsskyddade upplåtelser av jakträtt. Besittningsskyddet infördes den 1 januari 1988 och det upphävdes från och med den 1 januari 2001.

Arrendenämnden kan handlägga en tvist om jakträtt om följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Upplåtelsen har skett under tiden den 1 januari 1988 till och med den 31 december 2000.
  • Avtalstiden är bestämd och den är längre än ett år.
  • Enligt avtalet ska nyttjanderättshavaren ersätta fastighetsägaren för upplåtelsen.
  • Det är första gången som avtalet ska förlängas efter den 1 januari 2001.

Ärenden enligt lagen om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället

Lagen gäller bara för jordbruksarrende som är gårdsarrende och för bostadsarrende. Arrendenämnden kan ta upp följande frågor enligt lagen om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället:

Skiljenämnd

Arrendenämnden kan vara skiljenämnd i alla arrendetvister (8 kap. 30 § jordabalken). För jordbruks- och bostadsarrende finns vissa begränsningar när det gäller skiljeförfarandet (8 kap. 28 § jordabalken)

Tingsrätten

Tingsrätten (fastighetsforum) handlägger de arrendetvister som inte arrendenämnden kan ta upp. Hit hör till exempel tvister om förverkande av arrenderätten.

Kronofogdemyndigheten

Om arrendatorn inte betalar arrendeavgiften i tid, kan jordägaren vända sig till kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande.

Kronofogdemyndigheten handlägger också ärenden om avhysning när arrenderätten är förverkad. Du kan läsa om förverkande under fliken "Förverkande av arrenderätten" under varje arrendeslag.

En förutsättning för att kronofogdemyndigheten ska kunna avgöra arrendetvister är att det inte kommer några invändningar från arrendatorn. Om så sker får jordägaren i stället vända sig till tingsrätten.

Vilken arrendenämnd eller tingsrätt ska jag vända mig till? 

Du hittar information om vilken arrendenämnd du ska vända dig till under "Var finns arrendenämnden". Motsvarande uppgifter om tingsrätterna hittar du på Sveriges Domstolars webbplats.




Senast ändrad: 2015-03-25

Ordlista

Stadfästa

Att arrendenämnden stadfäster en förlikning innebär att nämnden fastställer den och att den i och med det kan verkställas på samma sätt som ett domstolsavgörande. Om den stadfästa förlikningen till exempel innebär att A gått med på att betala en viss summa till B, kan B vända sig till kronofogdemyndigheten och begära utmätning om A inte betalar.